Ibland hittar man en pärla

För några år sedan när jag letade efter annat på nätet ramlade jag på det här inlägget. Den har inget att göra med kvinnlig dominans och manlig undergivenhet och jag tror inte heller att den någonsin skulle gå att applicera på ett sådant förhållande, men den är bra i alla fall. Här är den översatt till svenska.

Shit! Där försvann en av de bästa

Jag gillar att läsa sanna berättelser av andra som delar min typ av sex. Ofta är det inte bara upphetsande utan ger mig också en större förståelse för hur jag själv funkar. När det gäller cuckolding så har en av de bästa sidorna på nätet gått i graven denna veckan. Varietalsex var en sida som inte bara beskrev hur och varför det var upphetsande att se sin kvinna med en annan man, utan också pekade på väldigt mycket som kunde gå snett med den fantasin - både från mannens och kvinnans synsätt.

Kom inte hem förrän min älskare har åkt.

En av mina fantasier är att Susanna har djurisk, lidelsefull och hämningslös sex med andra män eller kvinnor medan jag bara retas och inte tillåts ha någon sex. Nu trodde jag att det var en fantasi som jag inte skulle få uppleva, men min blogg heter ju inte Fantasi till Fantasi, eller hur.

På bara 4 sekunder

Det där med hur lång tid det tar är ju individuellt. Det är ju faktiskt skillnad från gång till gång också. Men jag hör nog till snabbklubben. Kanske inte fyra sekunder men om jag bara skulle bry mig om mig själv skulle nog inte min kvinna ens hinna bli upphetsad. Så för mig gäller kvinnan först. På plussidan kan jag ju då säga att jag har blivit ganska duktig med tunga och fingrar. Men det finns hjälpmedel för den som vill prova.

Jag har aldrig skrikit så högt

I söndags delade vi en flaska vin till middagen vilket var ett tag sedan vi gjorde. Barnen var hos våra respektive ex så vi hade huset för oss själva. Susanna hade tidigare sagt åt mig att göra i ordning på övervåningen vilket betyder att bära upp lådan med leksaker och att sätta fast metallöglorna i golvet.

Tease and Denial

Den här sammanfattningen är inte tillgänglig. Klicka här för att visa inlägget.

Prins Albert

En höstdag för tre år sedan parkerade jag bilen på en bakgata till Götgatan på Södermalm i Stockholm. Jag hade lite svårt att fokusera. "Vafan gör jag här?" var den tanke som snurrade runt i huvudet på mig. Jag hade inte blivit dement. Jag visste nog varför jag hade stannat bilen utanför tatueringsstudion, men jag ställde den meningslösa frågan i alla fall. "Vafan gör jag här?"